Rekyl Ränta
Rekyl Ränta
|
© Copyright Kronan Progress KB 1992 -2005 |
|
Rekyl Ränta 4.0
Information Det här avsnittet utgör handledningen till Rekyl Ränta. Du som är rekylanvändare hittar den senaste versionen här. Spara den som HTML- eller textfil i rekylmappen. Du som ännu inte är rekylanvändare kan läsa informationen för att få en detaljerad bild av funktionerna i Rekyl Ränta.Om du har möjlighet bör du välja helskärmsvisning för att få bästa överblick. (Tryck F11 om du har Explorer och F11 igen för att återställa)
Om du högerklickar på Help visas den
här sidan. INNEHÅLL
INTRODUKTION Rekyl Ränta beräknar upp till 999 perioder med ändringar av räntesats och/eller ändring av det räntegrundande beloppet. Data i varje period fördelas på 9 kolumner som innehåller följande uppgifter, angivna eller beräknade. Inom parentes anges de kolumnnamn vi använder i texten nedan.
Den översta raden i matrisen
kallar vi Period 0. Den ligger avskild från de övriga perioderna och den kan innehålla
lite olika uppgifter beroende på vilken typ av beräkning som utförs. Se nedan under
Metoder.
Raderna därefter kan ses som upp till
999 perioder som är kopplade så att utdata i en period (Datum 2 och Belopp Ut)
är indata i
nästa period (Datum 1 och Belopp In).
Upp till 12 av dessa perioder är synliga
på skärmen och om det är fler än 12 perioder kan de rullas upp och ned med hjälp av
rullningslisten till höger på bilden. Beräkningsfunktioner
Användningsområden är t ex beräkning eller kontroll av skuld- eller fordringsförhållanden, dröjsmålsränta, budgetering m m. Beräkning av ränta dag för dag medför knappast några djupare teoretiska funderingar. Problemet ligger ju inte i att beräkna ett räntebelopp eller en räntesats, det är ju tämligen enkelt. De problem som kan uppstå är snarare av mer praktisk natur, t ex hur många räntedagar det är mellan två datum, när ändrades diskontot/referensräntan och till vad, eller att det helt enkelt är tidsödande att göra den här typen av beräkningar manuellt. Med Rekyl behöver du inte tveka inför den här typen av problem. Gör du en tabellberäkning t ex, behöver du endast ange startdatum, slutdatum och belopp. Har beloppet förändrats under tiden anger du datum och betalning, alternativt det ändrade beloppet. Beräkningen görs sedan med hänsyn till alla ränteändringar under tiden och redovisas i perioder som överensstämmer med ränteändringar och/eller ändringar i beloppet. Ingen beräkning med realistiska förutsättningar tar mer än 1 sekund. Fullständig skriftlig dokumentation får du i form av en specifikation eller via filer som kan vidarebearbetas i generella ordbehandlings- eller kalkylprogram. Belopp med fasta ränte- och betalningsperioder beräknas enklast med Basic, Finans eller CashFlow. Övriga funktioner Viktiga tangenter, Hot Keys
FUNKTIONER De funktioner som beskrivs nedan är de som har
egna kontroller på skärmen. När informationen visas ( du har tryckt Hjälp)
och du
aktiverar en funktion så kommer avsnittet om just den funktionen att visas.
Du återkallar hela informationstexten med F2. Zoom Meddelanderaden kan också användas för att visa ett tal med alla decimaler. Drag talet till raden eller placera markören i aktuellt fönster och tryck F11. Funktionen initierar beräkning av ränta enligt 5 § i räntelagen. Fönstret under knappen visar gällande tillägg, 2 procentenheter (%e) när detta skrivs. Funktionerna RteDgr/år och Räntemod sätts till Alla respektive 366/365 och kan inte ändras. Initiera beräkning genom att trycka RL 5 §
och ange sedan datum och belopp i Period 0. Har beloppet förändrats under
den tid som skall beräknas, anges datum för förändringar i kolumnen T o
m och betalning alternativt nytt belopp i kolumnen Betalning
respektive Belopp Ut. Det belopp du inte anger kommer att beräknas.
När allt är klart trycker du Räkna. RL 6 § Initiera beräkning genom att trycka RL 6 §
och ange sedan datum och belopp i Period 0. Har beloppet förändrats under
den tid som skall beräknas, anges datum för förändringar i kolumnen T o
m och betalning alternativt nytt belopp i kolumnen Betalning
respektive Belopp Ut. Det belopp du inte anger kommer att beräknas.
När allt är klart trycker du Räkna. Eget Initiera beräkning genom att trycka Eget och ange sedan datum och belopp i Period 0. Har beloppet förändrats under den tid som skall beräknas, anges datum för förändringar i kolumnen T o m och betalning alternativt nytt belopp i kolumnen Betalning respektive Belopp Ut. Det belopp du inte anger kommer att beräknas. När allt är klart trycker du Räkna. RteDgr/år När markören befinner sig på en aktiv rad i någon av kolumnerna 4 - 9 kan talet i fönstret kopieras till registret genom att trycka F8, alternativt kan talet i registret kopieras till det aktuella fönstret med F9. När markören befinner sig i registerfönstret fungerar det som räknarfönster till Rekyl Micro (se nedan) och beräkningar kan utföras. F7 placerar markören i registerfönstret. Fönstren i alla oanvända perioder kan användas som register. Du kan dra tal till och från fönstren och du kan placera markören i fönstren och skriva direkt i dem. Fönstren i kolumnerna 4 - 9 kan också användas för beräkning. Lämna alltid en tom rad mellan kalkylen och de fönster du använder som register, annars kan det uppstå problem. Observera att berörda tangenter på tangentbordet är "direktkopplade" till räknaren. Du behöver alltså inte klicka på knapparna med musen för att kunna räkna. Det är bara att knappa in t ex 3 x 5 = så får du svaret 15 i det aktiva fönstret. På tangentbordet motsvaras x av *, divisionstecknet av / och = av Enter. Dessutom är de bokstavstangenter som normalt används som siffertangenter på datorer utan siffertangentbord omdefinierade så att de utan omställning kan användas som siffertangenter. Omställningen gäller bara när Rekyl Ränta är aktivt. Så här är tangenterna definierade: m = 0, j = 1, k = 2, l = 3, u = 4, i = 5, o = 6. Små eller stora tecken spelar ingen roll. Som decimaltecken kan både punkt och komma användas, komma konverteras till punkt. Räkneoperationerna visas med alla decimaler på Meddelanderaden för att du skall ha full kontroll över vad du räknar. Tangenterna med pilar nederst på räknaren använder du för att förflytta markören, och med tangenten Copy kopierar du enkelt värdet i föregående period, samma kolumn. Tangenten F12 på tangentbordet har samma funktion. Första sidan av specifikationen kan också förses med en rubrik och några textrader, som kan sparas. I övrigt är dispositionen fast. Så många sidor som behövs läggs upp och alla sidor kan förhandsgranskas.
AVANCERADE FUNKTIONER Förutsättningar Tips - Du kan visa ett tal med alla decimaler på Meddelanderaden genom att trycka F11 då markören är i det aktuella fönstret, eller genom att dra talet till Meddelanderaden. Talet försvinner när ett meddelande visas. Det vi normalt menar med t ex 12 % ränta, motsvarar i själva verket 12.17 % respektive 12.20 % med dessa modeller. Modellen 360/360 ger också en något för hög ränta om perioderna är korta. Även i det fallet divideras årsräntan med 360 men kommer att multipliceras med verkligt antal dagar om perioderna är kortare än en månad. I fönstret anges den ränta som skall tillämpas om och när Belopp In visas med ett minustecken före. Observera att 0.00 i fönstret inte är det samma som att ingen alternativränta är angiven. Även 0 % är en alternativränta och kommer att användas som sådan när det blir aktuellt. Ingen ränta beräknas då för berörda perioder. Är fönstret helt tomt (mörkt) bortser programmet från alternativränta och räknar med angiven ränta eller normalränta, eller beräknar räntesats utan hänsyn till alternativränta (med tveksamt resultat). Alternativet Betalning ökar Belopp Ut innebär att betalningar adderas till Belopp In vilket gör att Belopp Ut ökar om betalningen är positiv (utan tecken före) och att Belopp Ut minskar om betalningen är negativ (man adderar ett negativt belopp). Det ger en teckenriktig presentation och den är normalt att föredra. Om man har enhetliga beräkningar och
betalningar normalt minskar det räntegrundande beloppet kan man välja
alternativet Betalning minskar Belopp Ut, vilket gör att man inte
behöver ange något minustecken annat än vid enstaka tillfällen då en
betalning skall öka det räntegrundande beloppet (man subtraherar ett
negativt belopp). Sekvensberäkning Med angivna räntesatser Räntebeloppet i varje period kan läggas ut genom att klicka i kolumnen Ränta, kr. Om du gör det måste du göra det i alla perioder som ingår i den beräknade sekvensen! Annars blir summan fel och även räntan i sista perioden om du inte klickar på det fönstret. Om sekvensen innehåller ett eller flera negativa Belopp In kommer alternativränta att användas om sådan finns angiven. I annat fall kommer en varningstext. I perioder där alternativränta har använts, eller borde ha använts, markeras räntesatsen med blått. Om sekvensen innehåller ett eller flera negativa Belopp In kommer alternativränta att användas om sådan finns angiven. I annat fall kommer en varningstext. I perioder där alternativränta har använts, eller borde ha använts, markeras räntebeloppet med blått Är den översta checkrutan under Kapitalisering markerad så kommer den beräknade räntan också att kapitaliseras enligt angivna förutsättningar. I så fall kommer både datum, dagar och belopp att räknas om fr o m den första kapitaliseringen. Spara alltid innan du startar en sådan beräkning och var försiktig med att kapitalisera ränta för beräkningar som inte omfattar alla perioder. Det kan skapa felaktigheter.
Tabellistan innehåller namnen på upplagda tabeller. Tillägget (positivt eller negativt) i procentenheter (%e) visas i fönstret under. Där kan du ändra tillägget när du vill. Kapitalisering Om ett konto avslutas under en ränteperiod uppkommer frågan hur den upplupna men ej förfallna räntan skall behandlas, om det inte är särkilt avtalat. Formellt sett skall räntan tillföras kapitalet på sista dagen i ränteperioden och är således inte heller tillgänglig för kontohavaren innan dess. Det blir emellertid opraktiskt och även kostnadskrävande om ett mindre räntebelopp skall betalas ut kanske flera månader efter att kontot avslutats. Därför väljer man ofta att betala ut den upplupna räntan med kapitalet för att få allt avslutat på en gång. Vill man göra det mer korrekt kan man nuvärdesberäkna räntebeloppet per avslutsdagen. METODER Du kan i princip styra hela beräkningen med endast musen genom att skriva in värden via Rekyl Micro och flytta markören med piltangenterna där, men en kombination av mus och tangentbord fungerar bäst. har du en dator utan siffertangentbord kan du skriva in siffror med tangenterna m, j, k, l, u, i och o (0 - 6, ingen omställning behövs). Du kan dra tal som du vill mellan fönstren i matrisen. Peka på önskat tal, tryck Alt och håll ned vänster musknapp, dra talet till önskat fönster och släpp. Du kan importera och exportera tal till respektive registerfönstret via Windowsfunktionen Urklipp. Placera markören i registerfönstret och tryck Ctrl+V för att läsa in tal från Urklipp och Ctrl+C för att kopiera tal till Urklipp. Rullningslisten till höger på bilden fungerar bara när du har mer än 12 perioder i kalkylen. Du aktiverar den från tangentbordet genom att trycka F6. Börja all beräkning med att nollställa allt med Radera, och ange önskade förutsättningar, i första hand RteDgr/år och Decimaler, men även under Avancerat om det behövs. Funktioner som inte är tillgängliga för de förutsättningar du valt anges av att texten på respektive tangent eller rubrik är skuggad. Data skrivs normalt in radvis
från vänster till höger. Enter, Tab och Beräknade värden visas med grön färg och värden som är fel eller osäkra visas med röd färg. För att vara säker på att en kalkyl utgör en beräknad enhet skall du ha ett grönt värde i varje period. Perioderna hänger värdemässigt samman med beloppen i Belopp Ut och Belopp In. Om dessa inte överensstämmer så kommer ett av dem att bli rött. En ändring som påverkar ett av dessa värden innebär att alla följande eller föregående blir fel och du måste gå igenom alla värden period för period och korrigera, Det gör du enklast genom att klicka på Datum 1 i första perioden, eller i den första period som du vet är rätt och hålla ned Enter tills markören kommit till Belopp Ut i sista perioden. Alla värden beräknas då på nytt och du bör ha ett grönt värde i alla perioder, som kvitto på beräkningarna och att alla datum och belopp hänger ihop. En ändring som inte påverkar Datum, Belopp In eller Belopp Ut påverkar inte heller övriga perioder. Det finns många varningsfunktioner inbyggda i programmet men med så många data och så många förutsättningar som programmet kan hantera blir antalet kombinationer näst intill oändligt, du måste därför var uppmärksam på att de resultat du får verkar rimliga. Programmet gör också många kontroller av de data som anges och visas, men allt kontrolleras inte och om du ostrukturerat hoppar mellan rader och kolumner finns det risk för att kontrollerna inte hänger med. Kontrollfunktionerna fungerar bäst om du arbetar uppifrån och från vänster till höger. Programmet är konstruerat för praktisk och effektiv användning. Det innebär att vissa beräkningar kanske inte kan göras. Det handlar i så fall om förutsättningar som möjligen kan vara av teoretiskt intresse men som är ointressanta i praktisk användning. När t ex räntesatser på tusentals procent (positivt eller negativt) bildas är knappast räntesatsen som sådan av praktiskt intresse, det finns ändå inga realistiska jämförelser. En extrem räntesats, eller en beräkning som inte kan utföras lämnar samma information - det är något som är fel.
Om du är rädd om din tid bör du spara
kalkylen när du har skrivit in alla data. Om det sedan händer något som du inte har
tänkt dig är det bara att läsa in kalkylen och göra ett nytt försök.
Försök inte jobba med flera
kalkyler samtidigt, även om du lämnar en eller flera tomma rader emellan. Programmet är inte
avsett för det och resultaten blir osäkra.
Rubriker på beloppskolumnerna Period
0 Perioder BERÄKNING 1. Löpande beräkning av räntebelopp eller räntesats 2. Beräkning av räntebelopp efter tabell med räntesatser, referensränta eller egna tabeller 3. Beräkning av räntebelopp eller räntesats för sekvenser av perioder 4. Kapitalisering av ränta - varje månad, kvartalsvis eller årsvis Gemensamt för alla beräkningsmodeller är att hela kalkylen omfattar en eller flera perioder (upp till 999 st). En period avslutas på grund av en ränteändring och/eller på grund av en betalning. Däremot behöver du inte avsluta en period på grund av att ränta skall kapitaliseras. Det kan programmet ta hand om när du angett alla data (och sparat). Perioderna visas som rader i bilden och du kan se 12 perioder samtidigt. Den översta raden har lite olika funktion beroende på vilken modell du räknar med, men den kallas alltid Period 0. Efter en beräkning visas ackumulerade belopp med blå bakgrund. Räntesatsen är dock en vägd genomsnittsränta. Längst till vänster visas hur många perioder kalkylen omfattar. Om Belopp Ut visas med blå bakgrund innehåller det även det ackumulerade räntebeloppet. Det sker vid tabellberäkning. Beroende på dator och övriga programvaror kan
det hända att funktionen NumLock inaktiveras ibland (det kommer inga siffror
när du använder siffertangentbordet). Om det händer, tryck bara tangenten NumLock
ovanför 7:an på siffertangentbordet. Prova också med att stänga något
annat program som är aktivt. 1. Löpande beräkning Har du inte angett något datum skriver du i stället antalet dagar i kolumnen Dgr. Ange räntesatsen om den är känd annars går du vidare till Belopp In. Ange det ursprungliga räntegrundande beloppet. Det bör ange det utan minustecken före även om det är en skuld, annars blir det lätt tveksamheter senare. Om du har angett en räntesats tidigare beräknas nu räntebeloppet direkt när du trycker Enter och visas med grön bakgrund. Markören ställer sig i kolumnen Betalning. Har du inte angett någon räntesats placeras markören i kolumnen Ränta, kr och du anger räntebeloppet. Därefter dubbelklickar du på i kolumnen Rta % på samma rad och räntesatsen beräknas. Ange nu eventuell betalning, med minustecken före om den skall minska det räntegrundande beloppet, och tryck Enter. Markören placeras nu i kolumnen Belopp Ut och beloppet motsvarar Belopp In med hänsyn till eventuellt betalning. Period 0 visar nu samma värden som i Period 1. Det har ju inte blivit mer att ackumulera än. Tryck Enter eller Tab igen för att gå till Period 2. Om du inte har angett datum i första perioden går markören nu direkt till kolumnen Dgr. När markören kommer till kolumnen Rta % visas samma räntesats som i föregående period. Om den skall gälla även för den här gruppen trycker du bara Enter. När markören kommer till kolumnen Belopp In visas samma belopp som i kolumnen Belopp Ut i föregående period. Tryck Enter för att beräkna räntebeloppet. Om du ändrar Belopp In kommer Belopp Ut i föregående grupp att visas med röd bakgrund, vilket betyder att du har ett avbrott i beräkningen mellan perioderna. Sedan är det bara att fortsätta som ovan tills alla förändringar under den tid som skall beräknas är angivna. Om du då har ett grönt värde i varje period och inget rött, utgör perioderna ett sammanhängande beräknad enhet som sträcker sig från och med (alternativt från) första datumet till och med det sista datumet, och/eller över antalet dagar i Period 0. Skulle något bli fel, eller du är osäker på något, kan du låta programmet gå igenom allt och se till att grupperna hänger ihop både vad avser datum och belopp. Klicka i så fall på första datumet i Period 1 och håll ned Enter tills markören är i kolumnen Belopp Ut i sista perioden. Programmet går då igenom alla perioderna och beräkning görs med de värden du har angett, d v s datum alternativt dagar, räntesatser, första Belopp In och betalningar. Vid beräkningen kommer dock dagar, räntesatser och betalningar att prioriteras. Det betyder att om Dgr, Rta % eller Betalning har beräknats vid inmatningen, kommer de beräknade värdena att tas för givna, vilket t ex innebär att alla belopp i kolumnen Ränta, kr kommer att beräknas och visas med grön bakgrund. Nollställ allt med Radera och välj förutsättningar, t ex antal räntedagar per år och kontrollera att den valda tabellen är uppdaterad. Tryck Underhåll för kontroll och uppdatering. Senast noterad referensränta visas alltid. Vid beräkning enligt räntelagen beräknas ränta för alla dagar, d v s 365 resp 366 dagar per år och årsräntesatsen divideras med 365 dagar per år, Räntemod 366/365. I övriga fall gäller valda inställningar. Initiera beräkningen genom att trycka någon av knapparna i gruppen Referensränta, dock inte Uppdatera, eller knappen Start i Tabellberäkning (under Avancerat). Markören ställer sig då i första datumkolumnen i Period 0 och du skall ange startdatum och slutdatum samt Belopp In. Därefter ställer sig markören i kolumnen T o m i Period 1. Om det finns betalningar som skall beaktas i beräkningen så anger du dem nu i Period 1, 2 osv. Du skall bara ange betalningsdatum och belopp i kolumnen Betalning alternativt det ändrade beloppet i Belopp Ut. Programmet beräknar då betalningen som skillnaden mellan Belopp Ut och Belopp In. Betalningen blir således negativ om Belopp Ut är mindre. Om du har skrivit in många uppgifter eller om du vet att du vill vidarebearbeta dina data sedan bör du spara nu. Då kan du enkelt ta fram dina grunddata igen för nya beräkningar. Tryck Räkna för att utföra beräkningen. Du kan också trycka Enter tre gånger när markören står i kolumnen T o m och fönstret är tomt (det kommer upp en dialogruta som du skall kvittera). Beräkningen utförs och om du har angett några betalningar läggs de ut i rätt period(er) i kalkylen. I period 0 visas totalt antal dagar, genomsnittlig räntesats, summa räntebelopp, summa betalningar och Belopp Ut med hänsyn till betalningar och inklusive det beräknade räntebeloppet. Att Belopp Ut visas med hänsyn till ränta är bara för att ge en snabb sammanfattning av läget vid utgången av sista perioden. Det är ju inte säkert att räntan skall föras till kapitalet och även om så är fallet, är det inte säkert att all ränta är förfallen, men i de flesta fall torde beloppet representera skuld eller fordran vid utgången av sista perioden. Den här typen av beräkning blir aktuell när det redan finns ett antal perioder angivna men räntesats eller räntebelopp har inte beräknats, eller man har ändrat något och behöver göra en ny beräkning. Det kan också vara så att man vill söka sig fram till ett önskat resultat genom att prova med olika värden. En sekvens kan omfatta alla perioder, alternativt två eller flera perioder i följd. Observera att sekvensberäkningen endast uppdaterar kolumnerna Rta % respektive Ränta, kr. Har datum, dagar eller annat belopp än räntebelopp ändrats måste du räkna om alla perioder från och med den period där något ändrades. Klicka på första datumkolumnen i den aktuella perioden och håll ned Enter tills markören kommit till Belopp Ut i sista perioden så blir allt uppdaterat. För att beräkna Räntebeloppet för alla perioder skriver du in räntesatsen i Period 0 och dubbelklickar i kolumnen Ränta, kr i Period 0. Du kan också gå till de avancerade funktionerna och markera checkboxen Alla perioder och sedan klicka på knappen Ränta, kr. Om du inte anger någon räntesats i Period 0 kommer normalräntan att användas då Belopp In är positivt och alternativräntan att användas då Belopp In är negativt. Har du inte angett normal- och/eller alternativränta får du en uppmaning att ange räntesats. De beräknade räntebeloppen visas med grön bakgrund i alla perioder och summan av beloppen visas i Period 0. Den valda räntesatsen skrivs in i alla perioder. Är checkrutan Kapitalisering markerad kommer räntebeloppen också att kapitaliseras vid beräkning av räntebelopp. För att beräkna Räntesatsen för alla perioder skriver du in räntebeloppet i kolumnen Ränta, kr i Period 0 och dubbelklickar på Rta % i Period 0. Du kan också gå till de avancerade funktionerna och markera checkboxen Alla perioder och sedan klicka på knappen Ränta %. Det angivna räntebeloppet visas i sista perioden och i Period 0. Den beräknade räntesatsen skrivs in i alla perioder och visas med grön bakgrund. Är något Belopp In negativt används alternativräntan för beräkning i den eller de perioderna och visas med blå bakgrund. Finns ingen alternativränta angiven används den beräknade räntan och visas med blå bakgrund. Du får också en uppmaning att ange en alternativränta och göra en ny beräkning. Vill du fördela det angivna räntebeloppet behöver du bara klicka i kolumnen Ränta, kr, i alla perioder, eller göra en ny sekvensberäkning som beräknar räntebeloppen. Om du inte klickar i alla perioder, även den sista, blir summan i Period 0 fel! För att beräkna Räntebeloppet för två eller flera perioder i följd skriver du in räntesatsen i den första perioden i sekvensen och klickar sedan på periodnumret längst till vänster på raden. Därefter klickar du på numret för den sista perioden i sekvensen. Starta sedan beräkningen genom att klicka på rubriken Ränta, kr (eller den rubrik du har ändrat till). Du kan också gå till de avancerade funktionerna (efter att du skrivit in räntesatsen) och ange startperiod i Fr o m Per och slutperiod i T o m Per. Starta sedan beräkningen genom att trycka Ränta, kr Räntebeloppen för den valda sekvensen beräknas och skrivs in i kolumnen Ränta, kr med grön bakgrund. Summan i Period 0 uppdateras, men tänk på att den senaste beräkningen kan ha skrivit över belopp, så om du har 0 i kolumnen Ränta, kr i perioden före den valda sekvensen bör du klicka i den kolumnen i alla perioder som har värdet 0 så att räntebeloppen beräknas, eller göra en sekvensberäkning som omfattar tveksamma perioder. Se ovan angående beräkning då Belopp In är negativt. Är checkrutan Kapitalisering markerad kommer räntebeloppen också att kapitaliseras vid beräkning av räntebelopp. Var mycket försiktig med att beräkna räntebelopp som inte avser alla perioder tillsammans med kapitalisering. Det kan skapa felaktiga beräkningar. För att beräkna Räntesatsen för två eller flera perioder i följd skriver du in räntebeloppet i kolumnen Ränta, kr i den första perioden i sekvensen (du måste nollställa ev räntesats först annars beräknas räntebeloppet i perioden) och klickar sedan på periodnumret längst till vänster på raden. Därefter klickar du på numret för den sista perioden i sekvensen. Starta sedan beräkningen genom att klicka på rubriken Ränta, kr. Du kan också gå till de avancerade funktionerna (efter att du skrivit in räntebeloppet) och ange startperiod i Fr o m Per och slutperiod i T o m Per. Starta sedan beräkningen genom att trycka Ränta % Räntesatsen för den valda sekvensen beräknas och skrivs in i kolumnen Rta % med grön bakgrund. Den genomsnittliga räntesatsen i Period 0 uppdateras. Vill du fördela det angivna räntebeloppet behöver du bara klicka i kolumnen Ränta, kr, i alla perioder som ingår i sekvensen. Om du inte klickar i alla perioder, även den sista, blir summan i Period 0 fel! Se ovan angående beräkning då Belopp In är negativt. Kapitalisering innebär att upplupen ränta adderas till det räntegrundande beloppet vilket alltså ökar. Det blir vad man ibland kallar för en "ränta på ränta" effekt. Det är inget onaturligt i det, det är t ex vad som normalt görs varje år på belopp på inlåningskonton i bank. Däremot är det inte tillåtet att kapitalisera ränta vid beräkning av dröjsmålsränta om man inte uttryckligen har avtalat om det. Normalt görs alltså kapitaliseringen årsvis, men du har även möjlighet att välja månadsvis eller kvartalsvis kapitalisering och startmånad är valfri. Du kan också välja att redovisa kapitaliserad ränta på egna rader i matrisen eller att lägga ihop den med eventuell annan betalning samma datum. Slutligen kan du också välja om upplupen men ej förfallen räntan vid kalkyltidens slut skall läggas till den sista betalningen eller redovisas separat efter den sista gruppen. Om ett konto avslutas under en ränteperiod uppkommer frågan hur den upplupna men ej förfallna räntan skall behandlas, om det inte är särkilt avtalat. Formellt sett skall räntan tillföras kapitalet på sista dagen i ränteperioden och är således inte heller tillgänglig för kontohavaren innan dess. Det blir emellertid opraktiskt och även kostnadskrävande om ett mindre räntebelopp skall betalas ut kanske flera månader efter att kontot avslutats. Därför väljer man ofta att betala ut den upplupna räntan med kapitalet för att få allt avslutat på en gång. Vill man göra det mer korrekt kan man nuvärdesberäkna räntebeloppet per avslutsdagen. En kapitalisering kommer att beröra alla perioder från och med den första period där kapitalisering sker och antalet perioder kan komma att öka avsevärt om det rör sig om en lång tid. Därför bör du alltid spara innan du startar kapitaliseringen eftersom det kan bli näst intill omöjligt att rekonstruera data om något blir fel och du måste i så fall mata in allt från början igen. Kapitalisering kan bara köras en gång på varje kalkyl. Om det skulle gå att köra mer än en gång skulle resultatet bli fel, eftersom programmet normalt inte skiljer på "vanliga" betalningar och betalningar som består av kapitaliserad ränta. Det betyder att den kapitaliserade räntan skulle öka med det nya räntebeloppet och därmed bli mer än dubbelt så stor, om det inte har skett några andra förändringar. Även sparade kalkyler undersöks och spärras mot ytterligare kapitalisering i förekommande fall. Ännu ett skäl att spara före kapitalisering. Kontrollerna i ramen Kapitalisering aktiveras inte förrän du markerat den översta checkrutan. Tryck Start för att utföra beräkningen. Är checkrutan Kapitalisering markerad kommer funktionen också att köras automatiskt vid sekvensberäkning av räntebelopp. Se ovan under Sekvensberäkning. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH DEFINITIONER Procent och procentenheter När du startar Rekyl Ränta första gången är alternativet att betalning ökar Belopp Ut valt. Det innebär att du får en teckenriktig presentation, d v s om du anger betalningsbelopp utan tecken så ökar det utgående beloppet och om du anger betalningsbeloppet med ett minustecken före så minskar det utgående beloppet (du adderar ett negativt tal). Vill du se ingående och utgående belopp som skuld skall du ange det första ingående beloppet med minustecken före. Betalningsbelopp utan tecken kommer även då att öka det utgående beloppet (du adderar ett positivt tal till ett negativt tal som då blir "mindre negativt"). Eftersom Belopp In är negativt kommer även räntan att bli negativ, en utgiftsränta. Vill du att betalningar skall minska Belopp Ut utan att du behöver ange minustecken före väljer du alternativet att Betalning minskar Belopp Ut. Den modellen kan du använda då betalningar regelmässigt minskar beloppet, skulle det uppträda en avvikande betalning så anger du den med minustecken före så ökar Belopp Ut (du subtraherar ett negativt tal). I många fall är förutsättningarna så klara att man inte behöver ange tecken (det kan t o m bli förvillande) och då är det här alternativet att föredra. Du riskerar då inte heller att glömma ange minustecken före normala betalningar. Ränteberäkningsmodeller
Om det räntegrundande beloppet alltid är
negativt, en skuld, bör du istället ange det utan tecken. EXEMPEL Nu följer några enkla exempel som ger dig möjlighet att pröva de beskrivna funktionerna i praktisk handling. De räntesatser som anges eller beräknas kan kanske upplevas som om de inte är representativa, men det beror i så fall på att ränteläget är ett annat än när exemplen gjordes och vi har valt att inte räkna om exemplen. Räntesatserna som sådana har ju inte heller någon betydelse för beräkningarna. Däremot uppdaterar vi datumuppgifterna då och då för att exemplen skall kännas aktuella.
Löpande beräkning, personallån Den löpande beräkningen lämpar sig för beräkningar som inte är knutna till någon räntetabell. Räntan kanske är fast eller ändras så sällan att det inte är något problem att hålla reda på ränteändringarna. Det är också ett bra alternativ för uppföljning av lån eller liknande som löper tills vidare och som förändras över tiden. Vi kan tänka oss ett personallån t ex. Den 14 september 2001 lånade Jenny Andersson 178 500 kr för att köpa en bil att ha i tjänsten. Överenskommelsen var att hon skulle få låna pengarna till den lägsta rörliga ränta som inte medförde att hon påfördes förmånsvärde av s k räntebilligt lån, d v s räntan får inte vara lägre än statslåneräntan per 30 november året före varje beskattningsår + 1 procentenhet. 30 november 2000 var statslåneräntan 5,06 % och 30 november 2001 var den 4,94 %. Eftersom statslåneräntan inte ändrats mer än 2 procentenheter under något av åren 2001 eller 2002 aktualiseras inte den jämkningsregel som finns. Lånet skulle amorteras med 2.000 kr per månad som nettolöneavdrag, med början i den 25 oktober och räntan skulle betalas den sista december varje år. Den 5 november 2001 ökades lånet med 9.000 på grund av köp av vinterhjul och annan utrustning. Man kom därför överens om att öka amorteringen till 2 250 kr per månad. Så här görs beräkningen: Tryck Radera för att nollställa allt. Välj 360 räntedagar per år och 0 decimaler. Begränsad precision, beräkning Fr o m och Betalning ökar Belopp Ut bör alltid vara inställt om det inte finns särskilda skäl. Börja med att skriva datumet 010915 i kolumnen Fr o m i Period 1. Ränta beräknas fr o m första dagen efter låneutbetalningen. Första amorteringen blir 011025 och vi skriver det datumet i kolumnen T o m och trycker Enter. Antalet dagar beräknas till 41. Tryck Enter igen och markören ställer sig i kolumnen Rta %. Statslåneräntan 30 november 2000 var 5,06 % och tillägget skulle vara 1 procentenhet, skriv in 6,06 (du kan använda punkt eller komma som decimaltecken) och tryck Enter. Ange nu lånebeloppet 178500 (försök inte skriva 178 500 eller 178.500, det första går inte och det andra tolkas som 179 (178,50)) i kolumnen Belopp In och tryck Enter. Nu beräknas räntan för den första ränteperioden till 1 232 kr och skrivs in i kolumnen Ränta, kr och markören ställer sig i kolumnen Betalning. Skriv in den överenskomna amorteringen -2000 kr (glöm inte minustecknet) och tryck Enter. Belopp Ut beräknas till 176 500, vilket motsvarar Belopp In minus det amorterade beloppet. Nu tycker vi att det vore bättre om kolumnrubrikerna var mer specifika, därför klickar vi på dem och ändrar vi till Lån In, Amortering, och Lån Ut. Klicka nu i kolumnen Lån Ut i Period 1 och tryck Enter. Nu aktiveras andra raden, datumet 011026 skrivs in i kolumnen Fr o m. Tryck Enter och markören ställer sig i kolumnen T o m. Skriv in 011105, det datum då lånet ökas på grund av köp av vinter hjul m m, och tryck Enter. Antalet dagar beräknas nu till 10. Kvittera med Enter och markören ställer sig i kolumnen Rta % där räntan 6.06 föreslås (samma som i föregående period). Acceptera genom att trycka Enter. Markören går då till Lån In och där visas 176 500, samma belopp som Lån Ut i föregående period. Om du ändrar det här beloppet bryter du kedjan av sammanhängande transaktioner och kalkylen kommer inte att utgöra en enhet. Gör inte det! Tryck bara Enter och räntan för de 10 dagarna beräknas. Skriv sedan in ökningsbeloppet 9000 (utan minustecken) i kolumnen Amortering och tryck Enter. Lån Ut ökar till 185 500. Nu är det bara att gå vidare, lönerna för november och december betalas ut den 23 respektive den 20 och lånet amorteras genom löneavdrag som överenskommits. Den 31 december avslutar vi en period för ränteberäkningen för 2001. Så här bör det se ut när du skrivit in datum och amortering. Det är allt du behöver skriva in på varje rad om inget ändras.
Lägg märke till att - datumet 011231 ändrades till 011230, 360-dagars beräkningen tar inte hänsyn till den 31. - amorteringen var 0 i sista perioden, perioden skapades bara för att få en ränteavstämning för året. - Räntebetalning inte beaktas i beräkningen. Den påverkar ju varken ränta eller lånebelopp om den inte kapitaliseras, och det gör man normalt inte i låneförhållanden. Nu kan vi spara beräkningen som "Lån Jenny Andersson 2001". Tryck Spara, skriv in filnamnet och tryck Spara i dialogrutan. Tryck Avbryt i nästa dialogruta om du inte vill testa att spara som textfil och/eller kalkylfil. Nu kan det kanske vara lämpligt att skriva ut en specifikation som Jenny kan få som underlag för sin deklaration. Tryck Spec. Specifikationen visas och rubrikrad och texter kan anpassas till aktuellt behov. I det här fallet bör ju namnet på låntagaren framgå och det bör framgå att räntan är rörlig och att man har tillämpat statslåneräntan per 30 november 2000, ökad med 1 procentenhet. Om fler specifikationer med samma eller liknande förutsättningar skall skrivas kan du markera checkrutan Spara text. Texten ligger då kvar och nästa gång behöver bara personuppgifterna ändras. När det nu börjar ett nytt beskattningsår kan man välja på att fortsätta på den påbörjade beräkningen eller att börja på en ny som startar 1 januari 2002 med samma belopp som den tidigare slutade på. Det gör det enkelt att skriva en specifikation för 2002. I vilket fall som helst kan det vara en god idé att spara igen med namnet "Lån Jenny Andersson 2002", så får beräkningen för 2001 ligga kvar i oförändrat skick. Gör det. Vi fortsätter här genom att klicka i kolumnen Fr o m på rad 6. Datumet 020101 skrivs då och vi går till nästa kolumn och skriver 020125, som är lönedatum i januari. Tryck Enter och antalet dagar beräknas till 25. Tryck Enter igen och räntan 6.06 föreslås. Den gäller emellertid inte längre. Statslåneräntan 30 november 2001 var 4,94 % så vi anger den med 1 procentenhets tillägg, 5,94 % och trycker Enter två gånger, anger -2250 som amortering och trycker Enter. Lån Ut blir då 178 750. Nu blir det inga ändringar i planen under första halvåret 2002 och du kan gå vidare till och med junilönen, det blir då följande datum som skall anges i kolumnen T o m: 020225, 020325, 020425, 020524 och 020625. Det är det enda du behöver ange, när du kommer till kolumnen Amortering trycker du bara F12 eller klickar på Copy i Rekyl Micro så kopieras föregående värde i kolumnen. Spara när allt är klart. Så här skall hela matrisen se ut:
Hur gör man då för att skriva ut en specifikation för 2002 när det blir så dags, nu är ju även 2001 med? Jo, det är bara att ta bort de fem första raderna med Ta bort rad. När det är gjort finns det många röda fält som varning och för att ta bor den klickar du i kolumnen Fr o m i Period 1 och håller sedan ned Enter tills markören kommer till Lån Ut i Period 6, så är allt kontrollerat och alla räntebelopp visas med grön bakgrund. Spara eventuellt med nytt namn, eller skriv bara ut specifikationen och avsluta utan att spara så ligger hela beräkningen kvar. Ränta enligt 6 § räntelagen, dom i tvistemål Vi har tilldömda 234 836 kr jämte ränta enligt 6 § räntelagen från den 24 september 1998. På grund av en utdragen process och överklagande har det dragit ut på tiden, men nu är det i alla fall klart. Vi har kommit överens med motparten att betalning skall erläggas 2002-07-31. Vad blir räntan? Tryck Radera för att nollställa allt och välj 0 decimaler. Tryck RL 6 § för att initiera beräkningen. RteDgr/ år sätts då automatiskt till Alla och kan inte ändras. Räntemod sätts till 366/365 och kan inte heller ändras. Begränsad precision, beräkning Fr o m och Betalning ökar Belopp Ut bör alltid vara inställt om det inte finns särskilda skäl. Ange sedan datumet 980925 i kolumnen Fr o m i Period 0 (inte 980924) och 020731 i kolumnen T o m. Ange beloppet 234836 i kolumnen Belopp In. Det var allt, två datum och ett belopp. Tryck Räkna och följande skall visas i period 0:
Därefter visas räntan specificerad för varje notering av diskontot/referensräntan under den aktuella tiden. Det blev 11 ränteändringar. Tryck Spec för att visa/skriva ut specifikationen till beräkningen.
Prova nu med att ändra det första datumet till 1930-01-01 för att se hur beräkningen blir om den sträcker sig över en mycket lång tid. Tryck Radera för att nollställa allt och gör om beräkningen med det ändrade datumet. Så här skall Period 0 se ut:
Det blev 110 perioder och räntan blev nästan 10 gånger så stor som kapitalet. Tiden spelar alltså ingen roll för beräkningen som sådan, så länge antalet perioder inte överstiger 999. Tryck Spec. Specifikationen omfattar nu 3 sidor och det visas en kontroll för bläddring mellan sidorna.
Dröjsmålsränta, Referensränta + eget tillägg, delbetalningar En kund har felaktigt innehållit en betalning på 200 000 kr som skulle ha betalats den 21 mars 2001, med hänvisning till brister i leveransen. Det har sedan visat sig att leveransen var utförd i enlighet med beställningen och kunden har betalat 50 000 kr den 17 oktober 2001, 80 000 kr den 13 februari 2002 samt 70 000 kr den 10 juli 2002. Kunden har accepterat att betala leverantörens tillämpade dröjsmålsränta som är diskonto/referensränta + 10 procentenheter. Hur mycket skall kunden betala? Tryck Radera för att nollställa allt och välj 0 decimaler. När du väljer beräkning med eget tillägg låser inte programmet vissa förutsättningar som vid beräkning enligt räntelagen. Sätt därför RteDgr/ år till Alla och Räntemod till 366/365, om det inte redan är inställt. Begränsad precision, beräkning Fr o m och Betalning ökar Belopp Ut bör alltid vara inställt om det inte finns särskilda skäl. Skriv in tillägget 10 under knappen Eget om det inte redan står där. Du skall bara skriva in talet 10. "%e" (procentenheter) läggs till av programmet. Tryck Eget i ramen Referensränta för att initiera beräkningen. Ange sedan datumet 010322 i kolumnen Fr o m i Period 0 (inte 010321) och 020710 i kolumnen T o m. Observera att det är sista datumet i kredittiden som skall anges. Ange sedan beloppet 200000 i kolumnen Belopp In och tryck Enter. Markören står nu i kolumnen T o m i Period 1. Skriv in datumet för den första delbetalningen, 011017 och tryck Enter. Markören går då till kolumnen Betalning. Där anger du den första delbetalningen -50000 och trycker Enter. Belopp Ut uppdateras till 150 000. Tryck Enter igen och markören går till kolumnen T o m i Period 2. Skriv in datumet för den andra delbetalningen, 020213 och tryck Enter två gånger så markören kommer till Belopp Ut. Du skrev alltså inte in den andra betalningen. Skriv i stället 70000 i Belopp Ut och tryck Enter. Betalning beräknas nu till -80 000 och markören går till kolumnen T o m i Period 3. Det är alltså valfritt att ange betalningen eller det ändrade beloppet. Det som inte anges beräknas av programmet. Ange nu datum och belopp för den sista betalningen, 020710 och -70000. Tryck sedan Räkna Kredittiden delas nu upp i perioder med hänsyn till ränteändringar och betalningar och räntebeloppet beräknas för varje period. Det blir åtta grupper och matrisen får följande utseende:
Räntan som kunden skall betala uppgår således 22 756 kr.
Saldo som växlar mellan fordran och skuld Som utgångspunkt för det här exemplet tänker vi oss ett kontoutdrag för ett företagskonto med kredit under första kvartalet 2002. Ingående saldo var 17 375 kr och vi registrerar endast transaktionsdatum och utgående saldo per transaktionsdag. Ett problem med ränteberäkning av konton i bank är att man inte alltid vet vilka datum banken använder vid sin ränteberäkning. Att pengar kommer in på ett konto en viss dag behöver inte betyda att ränta räknas från samma datum. Beroende på helger och annat kan ränteberäkningen startas flera dagar senare. Finns uppgift om valutadag bör ränteberäkningen sammanfalla med de datum som anges där. Någon exakt räntesats kan alltså vara svår att fastställa Tryck Radera för att nollställa allt och välj 0 decimaler (företagskonton redovisas normalt med ören men det bortser vi från). Sätt RteDgr/ år till Alla och Räntemod till 366/365. Begränsad precision, beräkning Fr o m och Betalning ökar Belopp Ut bör alltid vara inställt om det inte finns särskilda skäl. Alternativränta och Normalränta skall båda vara tomma (mörka) tills vidare. Ränteberäkning görs nu alla dagar, inklusive infallande skottdagar. Ränta beräknas i efterskott och från och med det datum som anges i Datum 1, vilket innebär att vi som första belopp anger saldot per 020101. Den räntesats som anges (eller beräknas) divideras med 365 för att erhålla ränta per dag, och dagsräntesatsen tillämpas 366 dagar då det är skottår. Skriv in nedanstående uppgifter: När du skriver in uppgifterna får du följande data av programmet: Datum Fr o m, Dgr, Belopp In och Betalning. (Radera de tal som visas i Belopp Ut innan du trycker "minus", annars startar du en beräkning.)
Spara som info4.int Eftersom ingen betalning angavs beräknades betalningen som skillnaden mellan Belopp In och Belopp Ut. Om du råkade skriva fel i kolumnen Belopp Ut och försökte ändra det märkte du att programmet ändrade tillbaka till det felaktiga beloppet (du fick i så fall ett meddelande). Det beror på att programmet prioriterar uppgiften i kolumnen Betalning, så för att kunna beräkna betalningen genom att bara ange Belopp Ut måste beloppet i kolumnen Betalning vara 0. Du måste således först radera det beloppet och sedan ange rätt belopp i Belopp Ut. Nu har vi ett saldo som sträcker sig över 90 dagar och förutom variationerna i belopp har saldot även växlat mellan fordran och skuld några gånger. Att ränta på ett sådant saldo skulle kunna beräknas med bara en räntesats är inte sannolikt. Möjligen skulle det kunna bli aktuellt t ex vid avräkningskonton mellan bolag i en koncern. Om det gäller företagskonto med kredit som i det här exemplet är det nog uteslutet i alla fall. Vanligast är nog att man får ingen eller en försumbar ränta på tillgodohavanden, i vart fall under en viss nivå, men betalar en relativt hög ränta på skuld. Vi startar med antagandet att tillgodohavanden ränteberäknas med 0,35 % och skuld med 8,75 %. Tryck Avancerat och skriv in 0,35 vid Normalränta och 8,75 vid Alternativränta. Nu är det klart att starta ränteberäkningen och eftersom beräkningen skall omfatta ett antal perioder med angivna data, väljer vi att göra en sekvensberäkning. Då alla perioder skall ingå i beräkningen kan du starta beräkningen genom att dubbelklicka i kolumnen Ränta, kr i Period 0. Gör det. Beräkningen utfördes och eftersom räntesatsen i Period 0 var 0.00 användes normalräntan för positiva saldon. Hade det funnits en räntesats angiven så hade den använts i stället. Alla negativa saldon beräknades med alternativräntan (visas med blå bakgrund) och det görs alltid om det finns en sådan angiven, om inte visas det en påminnelse. Räntebeloppet för kvartalet blev -1 673 kr och visas i Period 0. Nu är det vanligt att man får lite högre ränta på större tillgångssaldon och det kan t ex vara 1 % på saldon över 100 000 kr och 1,5 % på saldon över 150 000 kr. Att göra den typen av trappstegsberäkningar har vi dock inte lagt in i programmet. Det skulle leda för långt. Vi gör det manuellt i stället. I perioderna 9 och 11 är saldot större än 100 000 men mindre än 250 000, så vi ändrar räntesatsen där från 0,35 till 1,0 och trycker Enter två gånger efter varje ändring. I Period 2 är saldot större än 250 000 och vi ändrar räntesatsen till 1,5 på samma sätt. Räntebeloppet har nu ändrats till –1 572 kr, som alltså är räntekostnaden för första kvartalet 2002. Det är emellertid inte riktigt klart än. Räntan skall föras till kapitalet också, den skall kapitaliseras. Nu är det inte säkert att det är så enkelt som det skulle kunna vara. Ibland delar man upp tillgångsränta och skuldränta och kapitaliserar tillgångsräntan årligen och skuldräntan kvartalsvis. Vi betraktar dock räntebeloppet som en enhet. Eftersom beräkningen bara omfattar ett kvartal kan vi göra det manuellt genom att dra beloppet i kolumnen Ränta, kr i Period 0 (håll ned Alt peka på talet och håll ned vänster musknapp) till kolumnen Betalning i Period 11. Tryck sedan Enter så adderas räntan till Belopp Ut som blir 154 277 kr. Du kan också använda funktionen Kapitalisering. Tryck Avancerat för att visa ramen som innehåller kontrollerna till funktionen. Markera den översta checkrutan och välj att kapitalisering skall göras varje kvartal, med början i mars (föreslås av programmet). De två nedre checkrutorna kan vara omarkerade. Kontrollera att ränteberäkningen är OK, det skall finnas ett grönt värde på varje rad i perioderna 1 – 10 och beloppet i kolumnen Betalning i Period 11 skall vara 0 (ändra och tryck Enter om du gjorde den manuella kapitaliseringen). Tryck Start och Bekräfta (meddelande visas). Alla räntebelopp räknas nu om och summa ränta förs till Betalning i sista perioden där den visas med blå bakgrund. Belopp Ut i Period 11 uppdateras till 154 277. Experimentera gärna själv med olika förutsättningar och räntor för att komma underfund med hur programmet arbetar och vad som påverkar utfallet. Nu har vi utgått från ett antaget företagskonto men den här typen av beräkningar blir t ex också aktuella i samband med finansiering av värdepappersdepåer hos fondmäklare och då kommer vi in på beräkningar som till största delen avser privatekonomi, som det verkligen kan löna sig att följa upp. Det finns en stor uppfinningsrikedom på marknaden när det gäller att få ut mesta möjliga räntekronor till minsta möjliga räntesats.
Tabellberäkning, lån till projekt (ta över manuell journal) Vi har den 4 augusti 2001 gått in med 100 000 kr som lån i ett projekt. Lånet skall amorteras varje månad med en viss procentsats på föregående månads intäkter, dock minst 1 200 kr. Ränta beräknas efter Stibor 3 mån per sista bankdagen i varje månad med ett tillägg av 5,5 procentenheter. Räntan skall betalas vid utgången av varje kalenderkvartal. Det har fungerat bra, låntagaren har betalat i god ordning och vi har manuellt noterat betalningarna löpande och beräknat ränta. Av olika anledningar har räntan emellertid inte blivit debiterad men låntagaren har fått besked om att räntan för 2001 uppgick till 3 628 kr och att skulden 2001-12-31 därför uppgick till 94 994 kr. Nu har vi kommit överens med låntagaren om att räntan t o m 30 juni 2002 skall föras till kapitalet varje kalenderkvartal. Sedan skall den betalas som överenskommet. För att få ordning på detta och andra utestående lån har vi nu köpt Rekyl Ränta och skall för vart och ett lägga in alla noteringar och köra en tabellberäkning så att vi sedan kan komplettera med löpande noteringar och få en korrekt uppföljning. Som tur var följde en tabell med STIBOR-noteringar per den sista bankdagen i varje månad från och med december 1999 med programmet, så det är bara att ange det tillägg som skall gälla, 5,5 procentenheter. För den fortsatta uppföljningen kompletterar vi tabellen med STIBOR-noteringen sista bankdagen i varje månad från tidningarnas handelssidor. Nu lägger vi upp det aktuella lånet i Rekyl Ränta. Tryck Avancerat för att visa funktionen Tabellberäkning och välj tabellen Stibor 3m, sbd (3 månader, Sista BankDagen) i tabellistan om den inte redan visas. Klicka på fönstret under listan, skriv in 5.5 och tryck Enter. Om du försökte skriva "%e" så gick inte det. Det läggs till av programmet. Tryck Radera för att nollställa allt och välj 0 decimaler. Sätt RteDgr/ år till Alla och Räntemod till 366/365. Begränsad precision, beräkning Fr o m och Betalning ökar Belopp Ut bör alltid vara inställt om det inte finns särskilda skäl. Tryck Start i ramen Tabellberäkning för att initiera beräkning med den valda tabellen. Markören ställer sig i kolumnen Fr o m i Period 0. Skriv in 010805 (inte 010804), tryck Enter och skriv 020630 i nästa kolumn och tryck Enter. Ange sedan beloppet 100000 i kolumnen Belopp In och tryck Enter. Nu går markören till kolumnen T o m i Period 1. I den kolumnen skall datumen för betalningarna anges och i kolumnen Betalning anges de belopp som ha erlagts. Så här skall det se ut när du angett betalningarna med datum och belopp:
Spara som Info5.int Tryck nu Räkna för att utföra beräkningen. De ursprungliga perioderna delas nu upp med hänsyn till ränteändringarna och ränta beräknas för varje period. Det blir 21 perioder men antalet dagar är givetvis det samma, 330 dagar. Läget per 020630 sammanfattas så här i Period 0:
Räntan uppgår således till 7 923 och den ingår i Belopp Ut ovan, men det är bara som upplysning. Som du ser av uppgifterna i sista perioden har den inte förts till kapitalet. Det gör vi nu med funktionen Kapitalisering. Markera den övre checkrutan i ramen Kapitalisering och ange att kapitaliseringen skall göras varje kvartal med början i september. Programmet föreslår alltid sista månaden i det kalenderkvartal som följer efter kredittidens början, men du kan fritt välja startmånad och sedan görs kapitaliseringen var tredje månad efter startmånaden. Eftersom det förekommer betalningar varje månad kan vi välja alternativet Visa på egen rad för säkerhets skull. Om betalning och kapitalisering inträffar på samma datum visas då kapitaliseringen på egen rad. Det gör det lättare att följa upp både betalningar och kapitalisering. Belopp som innehåller kapitaliserad ränta, helt eller delvis, visas med blå bakgrund. Den nedersta checkrutan kan vara omarkerad eftersom vi vet att den tid som beräkningen omfattar upphör på dagen för den sista kapitaliseringen, den 30 juni, så kan det inte finnas någon upplupen men ej förfallen ränta. I det här läget bör du inte spara beräkningen före kapitaliseringen. Sedan du sparade förra gången har du bara gjort en enda knapptryckning och sparar du nu riskerar du snarast att förlora dina möjligheter att gå tillbaka till dina inmatningar och ändra något som eventuellt blev fel. Tryck Start under Kapitalisering. Nu får du en uppmaning att trycka Bekräfta om du vill fortsätta utan att spara. Gör det. Kapitaliseringen körs och antalet perioder ökar till 24. Per sista september, december, mars och juni visas den kapitaliserade räntan med blå bakgrund. Nu ser vi emellertid att de uppgifter vi har lämnat till låntagaren angående ränta och skuld per 011231, 3 628 kr respektive 94 994 kr inte stämmer. Det "diffar" på 190 kr närmare bestämt. En genomgång visar att det finns några smärre fel i den manuella uppföljningen samt att ränta inte beräknats på den upplupna räntan per 010930. Låntagaren har emellertid fått sina uppgifter och de skall vi inte ändra, vi måste ändra i våra siffror. Nu kan man naturligtvis gå in och ändra ett räntebelopp och göra de följdändringar som behövs, men det blir både osäkert, otydligt och arbetsamt. Hur skall någon annan i framtiden kunna reda ut vad som gjorts? Nej, vi väljer "bruttometoden" och skapar en transaktion som öppet reder ut allt. Tryck Öppna och sedan Bekräfta och läs in "Info5.int". De data du lade in från början visas nu och vi löser problemet genom att den 31 december lägga in en extra betalning på 190 kr, som sedan konteras och kommenteras på lämpligt sätt. Placera markören i valfri kolumn i Period 5 och tryck Skjut in rad och sedan Bekräfta. Gå nu till kolumnen T o m på den blanka raden och skriv 011231 och tryck Enter. Belopp In uppdateras och markören går till kolumnen Betalning. Skriv –190 och tryck Enter så Belopp Ut uppdateras. Håll sedan ned Enter tills markören är i kolumnen Belopp Ut i Period 10 så uppdateras alla belopp. Det är i och för sig inte nödvändigt för alla belopp uppdateras ändå i samband med beräkningarna men det ser i vart fall bättre ut om allt stämmer även här. Spara med samma namn som tidigare (skriv över den befintliga filen). Tryck Räkna och Period 0 skall nu se ut så här:
Betalningarna har nu ökat med 190 kr och fordran på låntagaren har sjunkit med samma belopp. Räntebeloppet har också sjunkit lite, 11 kr. Det är alltså den ränta vi hittills har förlorat på den felräknade räntan. Om kredittiden blir ca fem år och ränteläget är ungefär det samma, kommer räknefelet totalt att kosta uppemot 300 kr för det här lånet. Markera nu den övre checkrutan i Kapitalisering och tryck Start (inställningarna finns ju kvar). Kapitaliseringen körs och nu är Belopp Ut 94 994 kr per 011231 och räntan för 2001 är 1 540 – 190 + 2278 = 3 628, som vi tidigare meddelat låntagaren. Nu ser vi också att den av programmet kapitaliserade räntan per 011231 visas på en egen rad. Spara igen med namnet Info5. Från och med juli 2002 är det bara att gå vidare med löpande noteringar av betalningar och ränteändringar. Eftersom ränta nu skall betalas kvartalsvis blir det ju inte aktuellt med fler kapitaliseringar.
|
Rekyl Ränta
flyttar till nästa kolumn. Från kolumn 9 flyttar du till Datum 1 i nästa
period. Backar gör du med 
eller Shift+Tab. Upp och ned i kolumnerna går du med 
respektive 
. De fyra piltangenterna underst på Rekyl Micro flyttar markören vänster,
ned, upp eller höger i matrisen.