Hem        Rekyl startsida        Rekyl Finans Finans

© Copyright Kronan Progress KB 1992 -2005

 

Rekyl Finans  4.0

 

Information

 


Det här avsnittet utgör handledningen till Rekyl Finans. Du som är rekylanvändare hittar den senaste versionen här. Spara den som HTML- eller textfil i rekylmappen.

Du som ännu inte är rekylanvändare kan läsa informationen för att få en detaljerad bild av funktionerna i Rekyl Finans.

Om du har möjlighet bör du välja helskärmsvisning för att få bästa överblick. (Tryck F11 om du har Explorer och F11 igen för att återställa)


Den här texten finns även som direkt information i programbilden på skärmen. Tryck tangenten Hjälp för att visa texten. Om informationen är aktiverad kommer varje funktion att beskrivas när du klickar på de olika kontrollerna. Klickar du t ex på Begin så visas informationen om just den funktionen. Sedan klickar du på Hjälp igen för att få tillbaka hela informationstexten.



Finansmodulen i Rekyl är en TVM-kalkylator (eller finanskalkylator) som gör att du enkelt och snabbt räknar de mest komplicerade ränteberäkningar. TVM står för Time Value of Money. Det innebär att kalkylatorn beräknar belopp eller ränta med hänsyn till hur betalningarna fördelar sig i tiden. Den kan också beräkna tidsfaktorn med given ränta och givna belopp.

I texten här talar vi om betalningar som flöden. Belopp antas flyta in eller ut. Jfr engelska cash flow. En TVM-kalkyl förutsätter ett jämnt flöde av lika stora belopp till samma ränta, eventuellt med ett avvikande sista belopp. Om betalningsflödet däremot är ojämnt i ett eller annat avseende gör man kalkylen i modulen CashFlow.

De tangenter som används för själva beräkningen kallar vi TVM-tangenter. De är N (perioder), I (ränta), Ei (effektiv ränta), Pv (nuvärde), Pmt (periodbelopp),  Fv (framtida värde) och 1st Pmt (first payment). Vi har valt att använda de engelska beteckningarna på funktionerna, eftersom de får anses vara normgivande. Ei och 1st Pmt är dock beteckningar som inte är allmänt förekommande. Bredvid varje tangent finns ett fönster som visar värdet för respektive funktion.

Beräkningarna kan vara nog så komplicerade men hanteringen i Rekyl är mycket enkel. Du anger bara de värden som är kända och trycker på aktuell TVM-tangent. Det sökta värdet får du genom att trycka TVM-tangenten för det värde du vill beräkna. Det sökta värdet visas sedan med grön bakgrund för att markera vilken typ av beräkning som gjorts senast.

Grön färg i ett TVM-fönster är en bekräftelse på att de siffror som finns där utgör en beräknad enhet. Om ingen färgmarkering finns i något fönster har ingen aktuell beräkning gjorts och om något värde visas med röd bakgrund är det värdet osäkert eller fel i förhållande till de andra.

Skall belopp anges med minustecken före, och i så fall vilka? Rekyl utgår från att Pv flyter åt ett håll och att Pmt och Fv flyter åt motsatt håll. Därför skall alla belopp anges utan tecken i normalfallet. Om däremot Pmt eller Fv (inte båda) skall flyta åt samma håll som Pv är det bara att växla tecken med +/- innan du trycker Pmt eller Fv. Skulle en beräkning ge resultatet att något belopp inte flyter åt "rätt håll" kommer svaret att visas med minustecken före.

Här följer en kort beskrivning av TVM-funktionerna och övriga funktioner. Du kan ange eller beräkna alla funktioner. Mer om finansmatematik finner du i den separata exempelsamlingen. Tryck tangenten 'Om Rekyl' så kan du läsa mer om exempelsamlingen.

Tangent Funktion Beskrivning
N

Number

Antalet betalningar eller antalet ränteperioder som beräkningen skall omfatta. N är en funktion av den faktiska tidsrymd som kalkylen omfattar samt periodiciteten. Se nedan. 
Om kalkyltiden är 3 år och periodiciteten är 12 (12 perioder per år) är N = 3 x 12 = 36. N kan inte anges negativt. Däremot kan du få negativt N efter beräkning. Då visas en varningstext eftersom ett negativt N indikerar att något är fel. Du kan inte heller ange N med decimaler. Däremot visas N med decimaler efter beräkning av N, eftersom en beräkning bara i undantagsfall ger ett heltal. Efter beräkning av N bör du runda av till lämpligt heltal och göra en ny beräkning av något annat värde.

 

I

Interest rate

Nominell årsränta. Detta är det räntebegrepp som används i dagligt bruk. För att kunna göra en TVM-beräkning måste dock en ränta för varje period bestämmas. Om I är den sökta parametern beräknas periodräntan och I presenteras som periodräntan multiplicerad med periodiciteten. Om du söker någon annan parameter bestäms periodräntan i stället som angiven årsränta dividerad med periodiciteten. I Rekyl behöver du emellertid aldrig fundera på periodräntor. Du anger årsräntan och får alltid svaret i årsränta. Omvandling till och från periodränta görs automatiskt. Om du beräknar räntan är IRR också en korrekt beteckning på den ränta som blir resultatet. Läs mer om ränta i exempelsamlingen.

I beräknas och visas automatiskt om Ei anges eller beräknas.

 

Ei

Effective
interest rate

För att kunna jämföra olika räntor måste ränteperioderna vara lika långa. En nominell årsränta på 12% med periodiciteten 4 (ränta betalas varje kvartal) är inte det samma som en effektiv ränta på 12%.

Rekyl gör automatiskt den här omvandlingen av den nominella räntan så snart I har angetts eller beräknats. Du kan också ange den effektiva räntan vid beräkning av annat värde. 
I kommer då att beräknas automatiskt.

Naturligtvis kan Ei också anges som det sökta värdet. Även då kommer I att beräknas automatiskt.

 

Pv

Present Value

Nuvärdet av en eller flera betalningar som beräknats utifrån N, I, Pmt och Fv. Pmt eller Fv kan vara 0, men inte båda. Pv kan också anges som initialbelopp (lånebelopp eller investerat belopp) för beräkning av något annat värde.

 

Pmt

Payment

Annuitet eller hyra. Lika stora betalningar som erläggs varje period. N och I måste finnas vid beräkning. Pv eller Fv kan vara 0, men inte båda. Är Pv=0 kommer Pmt att visas med omvänt tecken i förhållande till Fv. Pmt och Fv måste då flyta åt olika håll.

 

Fv

Future value

Framtida värde av en eller flera betalningar, alternativt angiven sista betalning (restvärde) som skiljer sig från Pmt. N och I måste finnas vid beräkning. Pv eller Pmt kan vara 0, men inte båda. Är Pv=0 kommer Fv att visas med omvänt tecken i förhållande till Pmt. Pmt och Fv måste då flyta åt olika håll.

OBS! Om beräkningen görs i förskott anses betalningen av Fv ske en period efter sista Pmt. Om beräkningen görs i efterskott anses betalningen av Fv ske tillsammans med sista Pmt.

 

1st Pmt

First payment

1st Pmt är en funktion som vi lagt till i Rekyl för att förenkla beräkningen av avtal med avvikande första betalning. I billeasingavtal t ex är det mycket vanligt att den första hyran är större än de följande.

Två olika periodbelopp komplicerar emellertid beräkningen eftersom TVM-kalkyler förutsätter att alla Pmt är lika stora. Vid förskottsavtal löser man ibland detta genom att dra det första avvikande beloppet från Pv, minska antalet perioder med 1 och göra beräkningen i efterskott. Tanken är nog god, men beräkningen blir fel om det finns ett restvärde. Anledningen är att restvärdet i efterskottsberäkningen anses betalt tillsammans med sista hyran. Eftersom Fv flyttas en period närmare Pv om man minskar antalet perioder, minskar den faktiska förräntningen med en periods ränta på Fv. Beroende på övriga förhållanden kan det få påtagliga effekter.

Rekyl lägger i stället in det första periodbeloppet som en egen funktion med samma status som övriga funktioner i kalkylen, d v s du kan ange 1st Pmt och beräkna var och en av de övriga parametrarna som vanligt, eller ange övriga parametrar och beräkna 1st Pmt, i förskott eller efterskott.

Kom ihåg

  • 1st Pmt kan bara anges/beräknas när periodiciteten är 3 - 12.
  • 1st Pmt måste avse hela första Pmt. Om en ordinarie Pmt skall läggas till det första avvikande beloppet måste beloppen adderas och anges vid 1st Pmt.
  • Vad som visas vid 1st Pmt är första periodbeloppet och övriga periodbelopp visas vid Pmt. Det innebär att om du beräknar Pmt utan 1st Pmt och sedan trycker på 
    1st Pmt
    , så kommer 1st Pmt att bli lika med Pmt. Det kan kanske verka lite förvirrande till att börja med.
  • 1st Pmt är inte det samma som kontantinsats i ett efterskottsavtal (avbetalning t ex). Kontantinsatsen erläggs vid avtalsstart och minskar Pv (kreditbeloppet) medan 1st Pmt erläggs vid utgången av första betalningsperioden.



Övriga funktioner

Tangent Funktion Beskrivning
Begin

Förskott

Anger att betalningar erläggs i förskott. Det normala vid leasing och hyra.

 

End

Efterskott

Anger att betalningar erläggs i efterskott. Det normala vid lån och avbetalning samt investerings- och projektkalkyler.

 

Per/y

Periodicitet

Antalet ränteperioder eller betalningar per år. Skriv in aktuellt värde i fönstret och avsluta med Enter eller klicka på räknarfönstret. De vanligaste värdena är 1 (år), 4 (kvartal) och 
12 (månad). Antalet perioder kan vara högst 366. Ändrar du periodiciteten efter en beräkning görs ny beräkning automatiskt.

 

Dec

Decimaler

Klicka på Dec (eller tryck Alt+D) för att välja antal decimaler. Höjning av den sista visade decimalen sker alltid när den första icke visade decimalen är 5 eller högre. Inställningen här påverkar inte finanskalkylatorn om funktionen Dec 0/3 är vald

 

Dec 0/3

Decimaler

Här finns en speciell finess. I TVM-kalkyler är det oftast tillräckligt med hela kronor (valutaenheter) i beloppen. Däremot bör det finnas två eller tre decimaler i räntan. Aktivera den här funktionen och alla belopp i finans- fönstren visas utan decimaler medan ränta visas med tre decimaler och N visas med tre decimaler efter beräkning. Se ovan angående N med decimaler. Är funktionen inte aktiverad visas alla värden med det antal decimaler som är valt på räknaren.

 

Plan

Amorterings-/
avskrivningsplan

Skriver ut en fullständig amorterings- eller avskrivningsplan på skärmen. Även ackumulerat räntebelopp visas. Observera att det bara går att ta fram en plan om du har ett grönt värde och N är ett positivt heltal.

Förutom rullningslisten kan du använda , , Page Up, Page Dn, Home och End för att flytta en rad, en sida respektive hela kalkylen upp eller ned. Tryck först Alt+End för att flytta markören till planen. Alt-Home flyttar markören tillbaka till räknarfönstret.

På skärmen visas först perioderna 1 - 10 (om de är så många) med fullständig fördelning samt ackumulerad ränta per den sist visade perioden. Belopp skrivs med 3 decimaler om Pv <= 10 000, annars anges beloppen utan decimaler.

Amorteringsdelen av restvärde i efterskottsavtal redovisas tillsammans med sista ordinarie amortering.

N måste vara ett positivt heltal för att planen skall kunna skrivas ut. Tänk på att N inte behöver vara heltal för att inga decimaler visas. Avvikelsen från heltalet kan vara så liten att den inte visas med det antal decimaler du valt.

Avrundningsdifferenser kan inte undvikas om du gör utskrift efter att ha beräknat ett belopp som sedan skall delas upp. Vill du ha en utskrift med ett minimum av differenser skall du ange alla belopp med högst så många decimaler som utskriften av planen ger (0 eller 3), och efter det beräkna I. D v s har du beräknat Pmt t ex, skriv då värdet med 3 decimaler om Pv är högst 10 000 kr, och utan decimaler om Pv är större, tryck sedan Pmt och därefter I. Den avrundningsdifferens som finns i annuiteten "flyttas" då till räntan, där du förmodligen ser den som en förändring av andra eller tredje decimalen.

När planen skrivs ut kommer det att uppstå nya differenser. Pmt skall ju delas upp i ränta och amortering/avskrivning. Av tydlighetsskäl är det dock en fördel om det inte finns några avrundningsdifferenser. Rader och kolumner skall helst "gå ihop". Rekyl försöker därför fördela differenserna så effektivt som möjligt och den differens som eventuellt ändå kvarstår på slutet kvittas mot den sist beräknade räntan.

Den här metoden medför att planer som bygger på extrema förutsättningar - mycket höga räntor, många perioder och låga belopp - kommer inte att bli korrekta mot slutet av kalkyltiden. Då sådana förutsättningar knappast är realistiska har vi prioriterat tydligheten. Normala förutsättningar ger korrekta planer där rader och kolumner stämmer.

Alla tal i planen kan enkelt kopieras till önskat fönster, för vidarebearbetning eller för att spara det. Markera talet som vanligt, tryck Ctrl+C och dubbelklicka på önskat fönster, eller gå med markören till önskat fönster och tryck Ctrl+V. Talet mellanlagras i Urklipp så tal som eventuellt finns där kommer att ersättas. Som vanligt kan du också dra markerat tal till önskat fönster. Håll bara ned höger musknapp och dra (tryck en gång till på knappen om du får upp en menyruta).

Vill du ha utskrift av planen eller spara den för senare redigering och/eller utskrift i ordbehandlingsprogram trycker du Utskrift respektive Skriv till fil. Om du väljer att skriva till fil får du också frågan om du vill spara en fil med tillägget '.tab'. Det är en fil som skapas i ett sådant format att den kan läsas av de flesta generella kalkylprogram. Det innebär att du kan vidarebearbeta dina resultat och/eller komplettera med grafik.

C TVM

Radera

Tömmer hela Finanskalkylatorn och stänger planen om sådan visas. Enstaka fönster töms genom att hålla ned Shift och klicka på respektive TVM-tangent.
Ppr

Remsa

Om remsan är aktiverad kommer värdena i TVM-fönstren att skrivas ut på remsan efter varje beräkning. Det värde som har beräknats markeras med en pil. Periodicitet och Begin/End anges också.

Remsan är ett utmärkt hjälpmedel när du provar olika alternativ. Du får upp till 40 kalkyler dokumenterade på skärmen och på varje utskrift. I fil sparar du så många du vill. Glöm inte möjligheten att komplettera kalkylerna med förklarande text på remsan.

 

Utskrift

Utskrift

Skriver ut planen eller remsan, beroende på vilken funktion som är aktiverad. Är båda aktiverade skrivs planen ut.

 

Skriv till fil

Spara planen

Sparar planen eller remsan, beroende på vilken funktion som är aktiverad. Är båda aktiverade sparas planen. Planen kan även skrivas till en särskild fil med ett format som kan läsas av generella kalkylprogram. Se ovan under Plan.

 

Finans

Avsluta

När finanskalkylatorn är aktiv och Finans trycks en gång till tas finanskalkylatorn bort och grundbilden återställs. Data försvinner emellertid inte för förrän grundbilden avslutas. Om finanskalkylatorn aktiveras igen kan beräkningarna således fortsätta.

 

Beräkning

När du skall göra en beräkning är det lämpligt att börja med Begin/End, Per och Dec för att ange de yttre förutsättningarna för beräkningen. Sedan är det bara att skriva in kända värden och trycka på respektive TVM-tangent. Tryck därefter tangenten för det värde som skall beräknas. Om angivna data är tillräckliga görs beräkningen och det beräknade värdet visas med grön färg.

Behöver du göra en räkneoperation för att få fram det tal du skall ange är det inget problem. Du gör bara en vanlig multiplikation 
t ex, och trycker sedan direkt på TVM-tangenten för det värde du skall ange. Talet i räknarfönstret flyttas alltid till respektive TVM-fönster då en TVM-tangent trycks. Skall du t ex beräkna ett leasingavtal med kvartalsdebitering och bara känner till månadshyran som är 2.345 kr, trycker du 3 x 2345 = Pmt.

Den här funktionen kan dock medföra att du flyttar ett icke önskat värde när du vill starta en beräkning. Det händer t ex om räknarfönstret visar ett tal som inte skall ingå i TVM-beräkningen. Om det inträffar trycker du bara en gång till på samma TVM-tangent, så startar beräkningen.

Vill du skriva direkt i TVM-fönstren, eller redigera befintliga värden, är det bara att klicka på önskat fönster eller trycka Ctrl+F så går markören till N-fönstret. Markören flyttas sedan mellan fönstren med , , Tab eller Enter. Tryck därefter tangenten för det värde som skall beräknas. Alt+Home flyttar markören tillbaka till räknarfönstret.

Du kan också dra tal till och från fönstren, och dubbelklicka för att läsa in tal från Urklipp.

Observera - när du ändrar ett tal direkt i ett fönster ändras precisionen till det antal decimaler som visas. Det samma gäller när du drar ett tal till eller från ett fönster. Om du vill ha en hög precision i beräkningarna bör du därför öka antalet decimaler innan du ändrar i fönster eller drar tal mellan fönster.


"What if"

När du har gjort en beräkning kan du byta vilket värde som helst och göra en ny beräkning. Skriv in det nya värdet och tryck på TVM-tangenten för det värde du vill ändra. Tryck sedan på tangenten för det värde som skall beräknas.

Byter du ett givet värde ändrar det beräknade värdet färg till rött. Du kan även beräkna annat värde än det som är rött. Det är bara att trycka önskad tangent. Det röda värdet tas då som givet värde och ny beräkning görs. Byter du det beräknade värdet försvinner färgmarkeringen, vilket indikerar att du inte har någon aktuell beräkning.

Ändrar du däremot något av de yttre förutsättningarna - Begin/End, Per eller Dec - görs en ny beräkning automatiskt och det nya resultatet visas med grön färg.

Kom ihåg vad som gäller beträffande färgen på fönstren:

Vitt - ingen beräkning har gjorts, även om det finns värden i alla fönster.
Grönt - beräknat värde
Rött - ett beräknat värde är fel eller osäkert



Nu tar vi ett exempel för att se hur det fungerar i praktiken.

Varje moment i exemplet inleds med en uppmaning att trycka siffer- och/eller operationstangenter. T ex 3 x 4 = N
Du skall alltså göra en multiplikation och därefter trycka N-tangenten på TVM-räknaren. I nästa kolumn anges vad du skall kunna läsa i respektive fönster efter operationen. Om bara ett tal anges skall talet finnas i räknarfönstret.

Exemplet utgår från att alla tal skrivs in via räknarfönstret, men om du vet vad som skall skrivas in kan du göra det direkt i respektive TVM-fönster och flytta mellan fönstren med
, , Tab eller Enter och sedan trycka tangenten för det värde du söker. Det spelar ingen roll hur du anger respektive värde eller i vilken ordning du gör det.

Exemplet börjar med en uppmaning att TVM-räknaren skall nollställas, C TVM, och att vissa funktioner skall aktiveras, t ex 
Dec 0/3
. Alla funktioner som inte anges skall vara avstängda, d v s "kontrollampan" skall vara släckt. Om du redan har nollställt och/eller har rätt inställning eller angivet värde behöver du naturligtvis inte upprepa det.

När det i exemplet står t ex Drag Fv->Display betyder det att du kan 'dra' talet i Fv-fönstret till räknarfönstret för att slippa skriva in det. Peka på talet håll ned Alt och dra till det fönster där du vill ha talet och släpp sedan knappen. Använder du inte mus får du skriva in talet eller kopiera via Urklipp (i det här exemplet är dock Urklipp upptaget). Se informationen om Urklipp.

 

Billeasing

Ett välkänt bilföretag hade följande erbjudande i en annons:

Pris för leveransklar bil 189 125 kr, inkl moms

Leasingerbjudande:
- 36 månader
- Första förhöjd hyra 30 000 kr, exkl moms
- Ordinarie hyra 2 345 kr, exkl moms
- Restvärde 79 924 kr, exkl moms

I den aktuella annonsen framgår inte om en ordinarie hyra skall läggas till den första förhöjda hyran eller inte. Båda varianterna förekommer. Vi utgår först från att så inte är fallet. Sedan undersöker vi vad effekten blir om en ordinarie hyra skall läggas till.

Vad är kapitalkostnaden (räntan) i erbjudandet?
(Om räntesatsen verkar främmande beror det nog på att ränteläget vara annorlunda än då annonsen publicerades, men det påverkar ju inte beräkningen som sådan.)

Tryck Läs Kommentar
C, C TVM,
Dec 0/3
Nollställ. Decimaler i beloppen är överflödiga. Ränta visas med tre decimaler
(Per/y) 12, Enter Per/y = 12 Hyrorna betalas månadsvis.
Begin Hyror betalas i förskott.
36 N N = 36 Antalet hyror.
189125 x 20 %- 151 300.00 Eftersom de andra beloppen är exkl moms tar vi bort momsen även här. Momsen är 20% av priset inklusive moms.
Ctrl+C Urklipp =
151 300.00
Spara beloppet i Urklipp genom att trycka Ctrl+C då markören står i räknarfönstret.
Pv Pv = 151 300 Värdet i räknarfönstret flyttas till Pv-fönstret.
2345 St1 Reg1 = 2 345.00 Ange den ordinarie hyran och spara i register 1.
Pmt Pmt = 2 345 Hyra per period.
79924 St2 Reg2 = 79 924 Ange restvärdet och spara i register 2.
Fv Fv = 79 924 Restvärde vid avtalstidens slut.
30000 St3 Reg3 = 30 000 Ange den första förhöjda hyran och spara i register 3.
1st Pmt 1st Pmt = 30 000 Första förhöjd hyra
I I = 13.367 Tryck I utan att ange något värde och beräkningen utförs. Nominell årsränta visas med grön färg.
Ei = 14.217 Den effektiva årsräntan beräknas automatiskt.

Kapitalkostnaden är alltså 13.367 % vilket motsvarar en effektiv ränta av 14.217 % vid månadsvisa betalningar.


"What if"

Om det är så att en ordinarie hyra skall läggas till den första förhöjda hyran. Vad blir räntan då?

Tryck Läs Kommentar
Rc1 + Rc3 = 32 345.00 Vi adderar hyresbeloppen.
1st Pmt 1st Pmt = 32 345 Värdet i räknarfönstret flyttas till 1st Pmt-fönstret. Värdet vid I blir nu rött som en indikation på att det nu är fel i förhållande till övriga värden.
I I = 14.304 Ny nominell ränta beräknas och visas. Skall en ordinarie hyra läggas till den första förhöjda hyran ökar alltså finansieringskostnaden med nästan en procentenhet.
Ei = 15.280 Ny effektiv ränta har beräknats.

Vi återgår till den ursprungliga kalkylen

Drag Rc3->
1st Pmt
1st Pmt = 30 000 Lägg tillbaka ursprunglig 1st Pmt. (Du kan också trycka n (Rc3) och 
F8
(1st Pmt)
I I = 13.367 Ursprunglig ränta.
Ei = 14.217 Ursprunglig effektiv ränta.

Om budgeten inte tillåter mer än 2.000 kr i månadshyra, vad måste då restvärdet sättas till, med samma ränta, och vad blir restvärdet i procent av nypriset (151 300 kr, exkl moms)?

2000 Pmt Pmt = 2 000 Nytt Pmt anges. Värdet vid I blir rött
Fv Fv = 94 756 Nytt Fv beräknas och visas med grönt.
Drag Fv->Display, R% 94755,85201 R% Värdet från FV beräknas som procentuell andel av
Ctrl+V = 62.63 % köppriset, som sparats i Urklipp. Restvärdet blir 62.63%


Med villkoret att hyran skall vara 2 000 kr blir restvärdet 94 756 kr eller 62.63% av nypriset.


Vi återgår till den ursprungliga kalkylen och tar fram en avskrivningsplan

Drag Rc1->Pmt Pmt = 2 345 Ursprungligt Pmt läggs tillbaka. (Du kan också trycka y (Rc1) och F6 (Pmt)
Drag Rc2->Fv Fv = 79 924 Ursprungligt Fv läggs tillbaka. (Du kan också trycka h (Rc2) och F7 (Fv)
I I = 13.367 Ursprungligt I (och Ei) beräknas igen.
Plan Planen visas För information, läs texten ovan under funktionen Plan.
Utskrift Skriv ut och jämför med planen nedan.

 



AMORTERINGS-/AVSKRIVNINGSPLAN     2001-03-15


________________________________________________________________________________

________________________________________________________________________________

N 36
I 13.367
Ei 14.217
Pv 151 300
Pmt 2 345
Fv 79 924
1st 30 000
 
End Per/y = 12
 
 
Bet/Kvar Ränta Ack ränta Am/Avskr Restvärde
1/35 1 351 1 351 28 649 122 651
2/34 1 340 2 691 1 005 121 646
3/33 1 329 4 020 1 016 120 630
4/32 1 318 5 338 1 027 119 603
5/31 1 306 6 644 1 039 118 564
6/30 1 294 7 938 1 051 117 513
7/29 1 283 9 221 1 062 116 451
8/28 1 271 10 492 1 074 115 377
9/27 1 259 11 751 1 086 114 291
10/26 1 247 12 998 1 098 113 193
11/25 1 235 14 233 1 110 112 083
12/24 1 222 15 455 1 123 110 960
13/23 1 210 16 665 1 135 109 825
14/22 1 197 17 862 1 148 108 677
15/21 1 185 19 047 1 160 107 517
16/20 1 171 20 218 1 174 106 343
17/19 1 158 21 376 1 187 105 156
18/18 1 146 22 522 1 199 103 957
19/17 1 132 23 654 1 213 102 744
20/16 1 118 24 772 1 227 101 517
21/15 1 104 25 876 1 241 100 276
22/14 1 091 26 967 1 254 99 022
23/13 1 077 28 044 1 268 97 754
24/12 1 063 29 107 1 282 96 472
25/11 1 048 30 155 1 297 95 175
26/10 1 034 31 189 1 311 93 864
27/9 1 020 32 209 1 325 92 539
28/8 1 004 33 213 1 341 91 198
29/7 990 34 203 1 355 89 843
30/6 975 35 178 1 370 88 473
31/5 959 36 137 1 386 87 087
32/4 944 37 081 1 401 85 686
33/3 928 38 009 1 417 84 269
34/2 913 38 922 1 432 82 837
35/1 897 39 819 1 448 81 389
36/0 880 40 699 1 465 79 924
Summa am/avskr 71 376


Hem        Rekyl startsida        Rekyl Finans Finans