Nu går vi kort igenom vår tolkning av de begrepp som återkommer i den här typen av beräkningar. Litteraturen är omfattande på det här området, så det är inte förvånande om våra tolkningar inte överensstämmer med allt som skrivits. Därför är det viktigt att du läser igenom det här avsnittet för att se om det är något du tycker verkar främmande.

TVM, Time Value of Money
Pengars tidsvärde skulle väl den svenska översättningen kunna bli. Med det menas då att pengar antar olika värden beroende på när i tiden de skall betalas. Det är också ett allmänt accepterat faktum att en krona idag är mer värd än en krona i morgon. Orsakerna till detta är flera. Bl a ränta, inflation och risk gör att vi föredrar en krona idag om det är en inbetalning och i morgon om det är en utbetalning. 

TVM-kalkyler går därför ut på att beräkna belopp, ränta eller tid under förutsättning om ett flöde av minst en utbetalning och en inbetalning, vid olika tillfällen. Man får därmed en värdemätare på det faktum att betalningarna sker vid olika tidpunkter.

Beteckningen TVM-kalkyler brukar också användas för kalkyler med ett jämnt flöde av belopp till samma ränta under hela kalkyltiden. Det är den typen av beräkningar som Rekyl Finans används till. Därför kallar vi den för TVM-kalkylator.   Upp

Cash flow
Kan helt enkelt översättas med betalningsflöde. I ordet flöde ligger också ett underförstått antagande om att det är fråga om mer än en enhet av något slag och att det avser en tidsrymd snarare en ett ögonblick.

Då betalningsflödet är oregelbundet med avseende på belopp och/eller tid och kanske med omväxlande in- och utbetalningar måste man definiera flödet på ett sätt som en TVM-kalkylator inte klarar. Man brukar då tala om cash flow kalkyler och sådana beräknas i Rekyl CashFlow.

Fortfarande är det dock i grunden TVM-kalkyler som beräknas. Det är bara det att man delar upp flödet i beräkningsbara enheter och låter utdata i en kalkyl bli indata i nästa o s v. Rekyl CashFlow kan arbeta med upp till 60 sammanhängande TVM-kalkyler.   Upp

Begin
Betecknar att betalningar erläggs i förskott, d v s i början av varje period. Hyror t ex erläggs vanligen i förskott.   Upp

End
Betecknar att betalningar erläggs i efterskott, d v s i slutet av varje period. Det normala vid t ex lån och avbetalning. Även vid investerings- och projektkalkyler räknar man normalt med efterskottsbetalningar. I investeringskalkyler är det normalt så att betalningar flyter mer eller mindre kontinuerligt, men att man sammanställer dessa till slutet av varje period. Därför är det viktigt att man inte räknar med för långa perioder eftersom man då förlorar i precision.   Upp

Per, Periods per year
Periodiciteten i betalningarna. D v s hur många betalnings- eller ränteperioder det går på ett år. Beräknas normalt som 12 dividerat med antalet månader mellan betalningstillfällena. De vanligaste periodiciteterna blir då

Upp

N, Number
Antalet perioder som kalkyltiden omfattar. Beräknas som antalet år multiplicerat med periodiciteten. Ett femårigt leasingavtal med kvartalsvisa betalningar t ex omfattar 5 x 4 = 20 perioder.   Upp

I, Interest
Nominell årsränta. Beräknas som periodränta multiplicerad med periodiciteten. Ränta per period är den enhet som måste användas i alla dessa beräkningar för att allt skall bli rätt. Beroende på om I anges eller skall beräknas måste därför I omvandlas till periodränta före beräkningen, eller en sökt periodränta omvandlas till årsränta efter beräkningen. Ibland krävs det att man gör denna omvandling själv, men Rekyl hanterar detta automatiskt och du behöver bara tänka på årsräntan.   Upp

Ei, Effective interest
För att kunna jämföra olika räntor måste ränteperioderna vara lika långa. En nominell årsränta på 12% med periodiciteten 4, d v s ränta betalas varje kvartal, är inte det samma som en effektiv ränta på 12 %.

Om periodiciteten är större än 1, d v s mer än en räntebetalning per år blir den effektiva räntan större än den nominella genom att det uppstår "ränta på ränta"-effekter.

För att få jämförbarhet räknar man därför om periodräntan med "ränta på ränta" för att få fram den totala årsräntan, den effektiva räntan. För att få en helt korrekt effektiv ränta bör man även räkna med avgifter och liknande.

En checkkredit t ex, brukar räntebelastas 4 ggr per år. Om vi utnyttjar 100.000 av krediten och inga insättningar eller uttag görs kommer saldobeskeden att se ut så här vid en ränta av 12 % (vi bortser från fast kreditavgift och andra avgifter):

Den totala räntebelastningen blir alltså 12.551 kr och krediten var 100.000 kr. Den effektiva räntan blir därmed 12,55 %.  Upp

Ai, Alternative interest
För många är alternativränta en synonym till kalkylränta. Det kan det också mycket väl vara, men behöver inte nödvändigtvis vara det. Vi definierar alternativräntan som en känd och säker avkastning på alternativ kapitalanvändning. Mer information finns i avsnittet om ränta i exempelsamlingen.   Upp

Pv, Present value (Nuvärde, investering eller initialbelopp)
Med nuvärde menar vi ett belopp som beräknats utifrån kända parametrar i övrigt. Det kan t ex vara en beräkning av det belopp som skall betalas för en 90 dagars statsskuldväxel på 1 mkr efter nominellt 8,20 %, d v s 979 912 kr.

Med initialbelopp menar vi ett belopp som anges som en förutsättning för beräkning av något annat värde. Det kan t ex vara det utlånade beloppet i ett annuitetslån eller grundinvesteringen i en investeringskalkyl.   Upp

Pmt, Payment
Beroende på vad man räknar kan Pmt ha lite olika innebörd. Annuitet eller hyra är de vanligaste men i investeringskalkyler kan det också stå för regelbundna periodöverskott (eller underskott).

Gemensamt är dock att Pmt måste uppträda med samma belopp och samma tecken varje period under en viss tidsrymd.   Upp

Fv, Future value (Framtida värde, restvärde eller sista betalning)
Med framtida värde menar vi ett belopp som beräknats utifrån kända parametrar i övrigt. Det kan t ex vara en beräkning av till vilket belopp 1000 kr på en bankbok stiger under fem år efter 6 % årlig ränta, d v s 1 338 kr.

Med restvärde menar vi oftast ett belopp som anges som en förutsättning för beräkning av något annat värde. Det kan t ex vara ett åsatt restvärde i ett leasingavtal, där leasetagaren garanterar leasegivaren en viss försäljningsintäkt för leasingobjektet.

Sista betalning kan gälla en större amortering som lagts sist i betalningsplanen. En ofta använd engelsk benämning är "balloon payment".   Upp

Irr, Internal rate of return
Beräknar avkastning, eller förräntning, på investerat belopp.

Som nämnts tidigare är internräntan en funktion av övriga givna parametrar i en kalkyl. Det är alltid en beräknad ränta. En viss sammanblandning med begreppet kalkylränta förekommer. "Vi räknar med en internränta av 20 %", eller liknande uttalanden är inte ovanliga. Man räknar alltså inte med en internränta, man beräknar den. Irr kan inte enkelt beräknas genom någon klurig formel utan räntan måste sökas. Man gör en så kallad iteration. Det går till så att man gör en mängd beräkningar med olika räntor som successivt närmar sig den ränta som ger nettonuvärdet noll. Med t ex 60 sammanhängande grupper av betalningar med restvärde i varje grupp kan vi försäkra att det är ett mastodontjobb. Ändå går det på ett ögonblick i dagens datorer.

Internräntemetoden kritiseras ofta i litteraturen, men studier visar att det är en mycket vanlig metod, beroende på att den ger ett svar som är lätt att värdera. Om en kalkyl ger en internränta av 20 % är det för de flesta ganska enkelt att bilda sig en uppfattning om lönsamheten i projektet mot bakgrund av kännedom om låneräntor, branschlönsamhetstal o s v.   Upp

Npv, Net present value
Beräknar vilket överskott/underskott i kronor omräknat till nuvärde som kan förväntas utifrån beräknat flöde till given kalkylränta.

Metoden ger alltså ett rakt svar i kronor på projektets lönsamhet. Teoretiker framhåller gärna den här metoden medan personer i näringslivet är mer svala. Kanske beroende på att svaret kräver ett mer ingående analysarbete. Att en investering beräknas ge ett nettonuvärde av 114 378 kr är väl bra (kanske), men svaret ger inget direkt jämförelsetal som internräntemetoden t ex. Däremot har metoden uppenbara fördelar vid jämförelse av alternativa investeringar eftersom tidsaspekten automatiskt blir belyst.   Upp

Nfv, Net future value
Beräknar vilket överskott/underskott i kronor omräknat till framtida värde som kan förväntas utifrån beräknat flöde till given kalkylränta.

Metoden används sannolikt inte ofta för att bedöma lönsamheten i ett betalningsflöde. Däremot är den värdefull för att beräkna vilket belopp som fortfarande är engagerat vid en viss tidpunkt.

I Rekyl kan Nfv t ex också användas för att "låsa" en avskrivningskurva i ett projekt. Mot bakgrund av marknadskännedom eller -antaganden kan man vilja forma en avskrivningskurva som följer förväntade marknadsvärden, för att kunna analysera ett projekts avkastning och risksituation vissa perioder under kalkyltiden.   Upp