Det debatteras ofta om hyresändringar i leasingavtal på grund av ränteändring står i överensstämmelse med avtalens villkor. På grund av att hyrorna är annuiteter är det normalt inte lätt att kontrollera hyresändringarna. Med Rekyl CashFlow är det emellertid inget problem.

I avtalens allmänna villkor stadgas det vanligen att hyran får ändras vid förändringar i det allmänna ränteläget. Vad är då det allmänna ränteläget? Ja, det finns helt enkelt ingen entydig definition, men STIBOR-räntan för 90 dagar är en bra representation av allmänna ränteläget i det här sammanhanget. Om man sedan refererar till certifikatmarknaden, statsskuldväxlar eller liknande spelar inte så stor roll. Förändringarna blir i alla fall ungefär desamma. STIBOR är också den vanligaste referensräntan när man kopplar hyresändringar till en specifik ränta.

Vi skall nu titta på ett billeasingavtal som har löpt i 23 månader. Hyran har förändrats som visas nedan och nu vill vi kontrollera om den har förändrats i förhållande till STIBOR. Av villkoren framgår att hyran får ändras när ränteläget ändrats 0,25 procentenheter eller mer i förhållande till läget vid avtalets tecknande alternativt föregående ändring.

Baspriset var 150 400 kr och restvärdet är 80 000 kr. Hyrestid 36 månader. Avtalet tecknades i slutet av juni 1999. Debiterade månadshyror har varit följande:

Vi har nu kontrollerat vilka STIBOR-räntor som har gällt under avtalstiden (månadsräntor för de senaste 10 åren finns i exempelsamlingen) och fått fram nedanstående uppgifter. Räntorna är avlästa ca en månad före förfallodagen, d v s ungefär vid aviseringstillfället. Avstämningsdagarna kan naturligtvis skilja sig åt men effekterna tar i allmänhet ut varandra under avtalstiden.

Vid avtalstecknandet var STIBOR 3.16 % Det innebär att marginalen till avtalsräntan var 4.01 procentenheter 
(7.17 - 3.16). Denna marginal bör vara konstant under avtalstiden, om inte annat motiveras av särskilda omständigheter. Vi känner inte till några sådana omständigheter och kommer därför fram till att följande sammanställning.

Här ser vi vilka räntedifferenser som uppstått, men vi vill veta vad de sammantaget betyder i kronor.

För att få veta detta behöver vi endast byta ut den beräknade räntesatsen per grupp mot den förväntade och låta programmet beräkna nytt Fv i varje grupp. Avvikelserna blir därmed korrekt avräknade mot restvärdet.

Om man nu kommer fram till att hyran inte stämmer med ränteförändringarna, vad gör man då för att bestämma vilken ekonomisk effekt det har haft? Man kan naturligtvis gå igenom hyresperioderna och med hjälp av ränteförändringarna fastställa vilken hyra som egentligen borde ha utgått. De korrekta hyrorna kan ju vara intressanta i sig, men eftersom de är utspridda vid olika tillfällen får vi inget grepp om den samlade ekonomiska effekten.

Vi menar att det är bättre att utgå från de hyror som faktiskt debiterats men låta avskrivningarna styras av den räntesats som borde ha tillämpats. Det är väl rimligt att utgå från att den differens som kan förekomma i hyresbeloppens storlek får anses utgöra avskrivning, vilket ger en automatisk och korrekt räntekompensation. Det innebär att om avtalet fortfarande är i kraft när analysen görs, och den samlade differensen inte anses acceptabel, kan man diskutera nedsättning av hyran för återstående hyrestid, minskning av återstående antal hyresperioder, nedsättning av restvärdet eller kombinationer av dessa. Har hyrestiden löpt ut kan man diskutera en justering av restvärdet vid avtalets upphörande samt räntekompensation därefter.

Beräkningen i exemplet visar att restvärdet borde justeras ned från 80 000 kr till 77 369 kr (2 631 kr) vid avtalstiden slut om hyran är oförändrad alternativt att hyran för återstående tid sänks 2 623 kr i månaden.

Exemplet visar relativt beskedliga differenser och det har förekommit väsentligt grövre fel som kan uppgå till flera tiotusental kr för en enda bil. Men om bilarna är många blir det stora pengar även om differenserna är små. I det här exemplet blev differensen ca 900 kr om året och hyr man 100 bilar blir det 90 000 kr om året i merkostnad. Det skulle räcka till att hyra ytterligare 2 - 3 bilar. Om man hyr ut 20 000 bilar blir det 18 000 000 kr om året. Det räcker till mycket bonus och fallskärmar ...